Enkla och tydliga förklaringar av förkortningar och ord som ofta förekommer inom foto, video och studio.

TTL – förkortning för “through-the-lens” och det betyder att blixten tillsammans med kameran mäter bildens exponering genom objektivet och sen justeras blixtens effekt automatiskt så att bilden blir korrekt exponerad. Kamerablixtar som monteras på kameran har ofta den här funktionen. Har du en trådlös sändare och mottagare som är kompatibel med TTL så kan du använda den här funktionen även när kamerablixten inte är monterad direkt på kameran. Något som blir allt vanligare är även att batteridrivna studioblixtar är kompatibla med TTL.
Exempel: Du fotar utomhus med antingen en kamerablixt eller studioblixt som har TTL. Om det hamnar ett moln framför solen så kommer blixtens effekt ljusteras automatiskt för att kompensera för det förändrade ljuset. Tack vare det får du hela tiden en bild som är korrekt exponerad.

HSS – förkortning för “High Speed Sync” vilket betyder att en blixt kan synka med en kamera även på väldigt korta slutartider. Utan HSS kan du inte använda en slutartid som är kortare än runt 1/125s (detta beror på din kamera, exakt info finns i din kameras manual). Men med HSS så kan du använda slutartider som så korta som 1/8000s och ändå få blixten att synka med kameran. Om du har en blixt med funktionen HSS och vill trigga den trådlöst med en radiosändare och mottagare så behöver även den vara kompatibel med HSS för att det ska fungera.
Exempel: Du vill fota porträtt med blixt utomhus i starkt solljus. Till porträtten vill du ha en kort skärpedjup (t.ex. bländare 1,4 eller 2,8) men eftersom det är så ljust så får du en väldigt kort slutartid som är 1/4000s. Har du en blixt utan HSS så kommer du inte kunna använda blixten eftersom den inte hinner synka med den korta slutartiden.

Transceiver – en trigger för kamera och/eller blixt som kan vara antingen sändare (transmitter) eller mottagare (receiver) beroende på hur du väljer att ställa in den.

Off-camera – när en blixt används tillsammans med en kamera men inte är monterad direkt på kameran. Oftast används uttrycket när en speedlite används antingen handhållen eller monterad på stativ.

Speedlite – kallas även “hot-shoe blixt” eller “kamerablixt” och är en blixt som kan monteras på kameran i blixtskon. Vill du använda den off-camera så kan den kopplas ihop med kameran med en sladd eller trådlöst med en sändare / trigger och mottagare.

V-Mount – ett kraftfullt videobatteri med ett fäste på baksidan som kallas “v-mount”. Batterierna finns i flera styrkor och med olika utgångar för att driva tillbehör. Den vanligaste utgången på V-Mount batteri är D-Tap och USB. Ett annat fäste för stora videobatterier är Anton Bauer / Gold Mount. Vi har valt att fokusera på V-Mount. För mer info om batterier med Anton Bauer Gold-mount – kontakta oss.

Fresnel – är en typ av lins som finns för både blixt och fast ljus och som gör att ljusets spridning går att justera. På speedlites sitter det en fresnellins och på en del fasta LED-ljus så finns det en fresnellins. Perfekt om du vill skapa en spotlight effekt eller vill att ljuset ska nå så långt som möjligt.

Dagsljusbalanserat – en del ljus, gäller både blixt och fast ljus, beskrivs som dagsljusbalanserat. Det betyder att ljuset temperatur är cirka 5 600K och ska motsvara det ljus som är utomhus mitt på dagen.

Lux – är ett sätt att mäta ljus och definieras som “en lumen per kvadratmeter”. När du ska köpa glödlampor så går du vanligtvis efter watt för att hitta den styrka på lampan du vill ha. Men i och med att LED blir allt vanligare så blir det svårare att veta hur stark en lampa är eftersom en watt hos en LED-lampa inte motsvarar en watt hos en glödlampa. Därför kan man mäta i lux och lumen istället för att få en mer rättvis bedömning av ljuset styrka. Lux och lumen mäts genom att ta reda på hur mycket ljus en lampa ger ifrån sig istället för att mäta hur många watt lampan förbrukar.

15 mm rods – 15 mm är det standardmått på rören (rods) som används för att bygga axelriggar m.m. för videokameror och tillbehör.

Ljusformare – ett samlingsnamn för softbox, octabox, paraply, snoot m.m. Allt det som du använder för att mjuka upp eller kontrollera ljuset från en blixt eller fast ljus.

Speedring och bajonett – på din studioblixt kan du montera ljusformare men du veta vilken bajonett din blixt har. Två vanliga bajonetter är bowens och elinchrom. På den bajonetten kan du sen fästa diverse tillbehör. Vill du fästa en softbox, octabox eller beauty dish så behöver du kolla så att den har rätt speedring. Speedringen kan antingen sitta fast i ljusformaren eller så säljs sen löst och du monterar dit den själv.

Paraply – en väldigt vanlig ljusformare som är enkel att använda, går snabbt att montera och är riktigt prisvärd.

Softbox och octabox – man kan säga att octaboxen är en variant på softboxen. Octaboxen är rund och softboxen är fyrkantig men båda fungerar på samma sätt. Softboxar och octaboxar finns i massor av storlekar och har ofta, men inte alltid, dubbla diffusorer för att mjuka upp ljuset och ibland medföljer det även ett raster (kallas även “grid”). För att montera en softbox på din blixt behöver du veta vilken bajonett din blixt har så att du kan välja en softbox med rätt speedring. En typ av softbox som blir mer och mer populär är den som är av paraplytyp eftersom den går snabbare att montera upp.

Beauty dish – finns i två varianter, antingen i metall eller hopfällbar i samma material som en softbox. Den i metall är en stor skål eller “dish” med en platta i. Blixtljuset skjuts mot plattan, det reflekteras tillbaka in i skålen och sen ut mot motivet. Den modell av beauty dish som är ihopfällbar fungerar på exakt samma sätt och ser ut som en octabox med en platta i boxen, mitt framför blixtröret.

Raster/bikakeraster/grid – det används för att kontrollera och rikta ljuset.
Exempel: Du vill fota ett porträtt i ett möblerat rum med en softbox och du vill minimera spilljuset som hamnar på omgivningen och fokusera ljuset på modellen. Då kan du montera ett raster på softboxen för att rikta ljuset framåt och minimera ljuset som studsar iväg åt sidan.

ND-filter/gråfilter – “ND” står för “neutral density” och det är ett mörkt filter som minskar ljusinsläppet till kamerans sensor. Gråfilter finns i flera styrkor, det mörkaste filtret går knappt att se igenom och det ljusaste är bara aningen gråtonat. Dom finns även i två varianter: rund och fyrkantig. Det runda filtret skruvas på längst fram på objektivet och det fyrkantiga monterar man framför linsen med en speciell filterhållare. Det finns även ställbara runda gråfilter som är lite dyrare men som gör att du kan justera hur mörkt filtret ska vara. Man kan säga att du med ett ställbart filter får flera gråfilter i ett.
Exempel: Du vill fota ett vattenfall med bländare f/11 och ISO 100. Med dom inställningarna får du en slutartid på 1/50s. För att få ett mjukare utseende på vattnet så behöver du använda en längre slutartid utan att överexponera bilden. Med ett gråfilter i lämplig styrka monterat kan du få en slutartid på t.ex. 3 sekunder eftersom kameran behöver “stå öppen” längre för att släppa in samma mängd ljus.

CRI – står för “Color Rendering Index” och beskriver kvaliteten på ljuset. Ett helt vitt ljus är en lika blandning av alla färger och har ett CRI värde på 100. Ett billigare ljus kan t.ex. ha för lite rött ljus i jämförelse till den blåa ljuset och får då en lägre siffra.